Mitt kära Madrid
Slut!
Avskedstack
Eva är den härliga kinesiska jag träffade på resan i Granada, en tjej som bor i Spanien, pluggar spanska och tränar mycket simning. Vi passade som handen i handsken tillsammans, har setts några gånger i veckan under hela halvåret i Spanien, fikat, ätit gott, samt simtränat. Jag har agerat simcoach och i princip lärt henne simma fjäril, samt gett henne tips om hennes frisim. Roligt att träna med någon, och roligt med någon med samma intressen!
Jag kommer sakna denna tjej, men vet ni vad? Hon kommer och hälsar på i Sverige mellan den 4 och 8 juni i sommar. Det ska bli så kuuuuuuul!
Hejdå min Eva ❤
Hejdå min Mamen ❤
Vilken härlig tjej, den där María! Idag har vi sagt adjö på ett mysigt sätt, vi har ätit puertorikansk mat och gett varandra en liten present. Det blev såkalrt restaurangen La Casa del Mofongo, Maria favoritrestaurang då hon är från just Puerto Rico. Vi tog såklart Mofongo, som är traditionellt puertorikanskt där man äter banankompott som huvudkolhydrat tillsammans med kött. Själva runda bollen som är gul är banan. Väldigt gott och mättande, jag orkade inte hela.
Jag gav henne ett nyckelband och en Maraboukaka, tillbaka fick jag ett armband. Så himla fint av henne, nu kan vi skiljas åt och få med oss minnen från varandra. VI kommer självklart att ses igen i framtiden!
Hejdå min buricua! ❤
! 
Vännermys
2
La Aljorra, Cartagena
Maluuuuz
Mamen och praolärare
Idag sista praktikdagen på kirurgiavdelningen, och här kommer en liten sammanfattning om hur jag har haft det här. Jag har varit en vecka på colorektalkirurgen, en vecka på hepatobiliarkirurgen, en vecka på otorrinokirurgen och en vecka på endokrinkirurgen. Totalt fyra veckor.
Jag har gått med olika handledare, där vi mest stått i en operationssal och tittat på operationer, samt med själva jouren sprungit runt på olika avdelningar på sjukhuset för att ge läkare råd om hur de ska göra med kirurgpatienterna. Jag har även fått se lite mottagningen på vardera veckor. Det har gått bra men jag har lärt mig begränsat, tyvärr. Handledarna har egentligen inte sett mig, ingen har ansträngt sig för att förklara vad de gör och de har mest sprungit ifrån sina studenter.
Jag har inte tjatat lika mycket under denna praktik som jag brukar göra. Förut var jag hela tiden aktiv och frågade mycket, flera frågor om varje patient, och försökte hela tiden få vara med och undersöka, få göra saker. Om man är aktiv så får man veta väldigt mycket, för spanjorerna är väldigt duktiga och kunniga innerst inne. Bara att informationen sitter långt inne, och att de gärna inte delar med sig av denna information.
Anledningen till detta är egentligen enkel, de har egentligen inte tid, de har många patienter att gå till, många operationer mer att genomföra, och tycker inte att deras uppgift är att förklara för läkarstudenter. I Spanien har de totalt sett mer patienttid än i Sverige, men samma admin förutom att i Spanien kör man DUBBEL journalföring, både skriva för hand och på dator, vilket innebär att de HAR MYCKET MER att göra. Och de får inte heller extra betalt för studenter, eller för de extrajobb de gör. Men men, som sagt, frågar man så svarar de väldigt bra, vilket jag är väldigt nöjd över. Dock var jag under denna månad lite för trött för att orka fråga fråga fråga fråga hela, vilket gjorde att jag inte fick veta så mycket heller...
TOTALT SETT BRA: Jag har sett många olika sjukdomar som jag aldrig tänkt mig att jag skulle se; hepatoektomi, tarmkirurgier,
DET MINDRE BRA: de parfymstormar jag sett sprutas över operationskläderna precis innan man går in i opsalen, den urusla handhygienen, alla operationssyrror som spelar Candy Crush under operationen på mobilerna, anestesisten som hellre leker med mobilen än att hindra att patienten tappar andan, hur steril man inte är i Spanien, hur gärna man kan ta på allt med sterila handskar och sedan fortsätta operera, hur ofta anestesiologerna sticker fel och sätter nålar i artärer eller i vävnader, hur bra det är med tuggummi i operationssalen under operationen, och hur många personer det egentligen går in i en opsal (vi var 19 stycken en gång).
Sista praktikdagen!
En mycket inspirerande dag tillsammans med IFMSA Complutense!
Jag har idag varit med som prao under IFMSA Madrids största aktiviteter, El Hospital de los Ositos. Här har de anordnat två heldagar på medicinska fakulteten, där de hållt igång ett helt nallesjukhus för flera hundra barn inbjudna från skolor runt om i Madrid. En härlig dag idag med mycket skratt, spanska förklaringar av nallens anatomi, blyga barn, kirurg och operation samt läkande av ALLA nallars sjukdomar. En lyckad dag både för mig och barnen, jag har nog haft minst lika kul!
International Federation of Medical Students' Associations (IFMSA) är en ideell läkarstudentorganisation som arbetar med humanitära frågor och internationell förståelse ur både lokalt och internationellt perspektiv. IFMSA finns i hela världen, inklusive många städer i Spanien. I Sverige är IFMSA aktivt på de sju orter där läkarprogrammet finns - Göteborg, Linköping, Lund (Skåne), Stockholm, Umeå (Norr), Uppsala och Örebro.
IFMSA organiserar en mängd projekt, däribland Nallesjukhuset, Kärleksakuten, Papperslösas rätt till vård, Läxhjälp, Ge-Blodprojekt, volontärresor och internationella utbyten. IFMSA vill bland annat främja arbete för mänskliga rättigheter och fred, uppmärksamma och förbättra hälsan hos flyktingar, asylsökande, papperslösa och andra utsatta grupper samt ge studenter chans att uppleva vård i andra länder. Varje år skickas studenter iväg på praktik, samtidigt tar vi emot lika många studenter ifrån världens alla hörn på våra sju lokalorter.
Jag är själv väldigt engagerad inom IFMSA Linköping, där jag suttit som ordförande för hela föreningen samt även för Nallesjukhuset. Här i Madrid är det väldigt många som är engagerade inom IFMSA, många åker på utbyte och själva erfarenheten att man varit med i IFMSA är värdefull. Idag var det runt 30 pers som höll i dessa dagar, och då var det flera som stod på kö och ville vara med...
Vad har nallarna fått genomgå idag hos oss? Vi har haft totalt sex stycken stationer i följande ordning:
1. Sala de Espera - Väntesalen. Här förklaras vikten med väntesal, man sitter med mamma och pappa, man leker tysta leken, ta flaggan med sjukhushandske, viskleken med läkarord samt leker kull med medicinska redskap. Den första bilden som är tagen utomhus är från väntesalen!
2. Consultas- Mottagning. Här är den första kontakten med doktorn. Barnen förklarade problemet med nallen och fick med hjälp av doktorn undersöka nallen för att se var problemet kunde sitta. En journal "historia clinica" skrivs med all info som fås. Man tar tempen med hemmagjorda termometrar, kollar blodtryck och puls, lyssnar på hjärtat på nallen och på en kompis och har kul tillsammans. En och en pratar doktorerna med barnen, och här fanns runt 6 nalledoktorer.
3. Sala de Rayas - Röntgen. Vi röntgade nallen för att se om några ben var brutna. Till hjälp fanns overhead-apparater, gamla sådana (smart!!) där barnen själva fick trycka på knappen och ut kom en bild. 
4. Sala de Curas - Läkemedelssalen. Nallen fick bedövning, bandage, läkemedel och allt viktigt som en nalle kan behöva för att bli frisk. Sprutor för smärta. God medicin. Samt den väldigt viktiga förberedelsen inför operation som skulle ge!!
5. Quirófano - Operationssalen. Nallen behövde opereras för att bli bra. Barnen fick själva vara kirurger, ta på sig rock och munskydd samt använda instrument för att öppna och lägga tarmarna rätt samt rätta till benen. Bandagera och avsluta en operation. Såklart behövde de inte förstöra sin egna nalle, utan det fanns nallar att titta i för att få se hur det ser ut på "insidan av kroppen".
6. Sala de Nutritión -.Återhämtningssalen. Här fick nallen tid att återhämta sig och vila, medan barnen fick höra vad man bör tänka på för att inte skada sig samt för att leva ett hälsosamt liv, vad man ska äta och hur man ska motionera. Titta på bilder om vilken mat som är bra att äta. 
7. Sala de Higiene Biodental. En extra station för att det var så sjukt många barn samtidigt. Här fick barnen lära sig vikten av munvård, tandborstning, samt se ett bildspel på vad som händer om man inte borstar tänderna. Uppskattat av barnen som avslutning. 
Alla barn roterade på stationerna, men de började alltid med nummer 1. Totalt kom 250 barn under dagen, och nalledoktorerna jobbade intensivt en heldag. Jag uppehöll mig mest i Sala de Curas för att det var enklast att prata med barnen där! Min spanska är inte så avancerad, men jag kände mig ändå behövd och det VAR KUL!
Nallesjukhuset
En vecka praktik.
EN HELT OBESKRIVLIGT HÄRLIG DAG! Jag ville såå gärna hinna med en långritt i Sierra, i bergen här i Madrid, innan jag skulle åka hem. Jag har letat och letat, efter det bästa stället, och till slut hittade jag det, och drog med mig mina bästa vänner här i Madrid, Eolia och Eva, med på långritten. Även passade jag in det så att Mica var här, då jag ville göra något speciellt när hon var här. Mica i sin tur tog med sig två av sina kompisar, Jade och Lena.
Vi begav oss med Cercanias-tåget Renfe till byn Cercedilla som ligger en timme från Madrid. Väl där blev vi vänligt bemötta och bra emottagna av damen Belen på hennes farm Centro Hipico Los Ciruelos som låg uppe i bergen Sierra. Hästarna välskötta och redan putsade och klara. Det var bara att sitta upp och ge sig iväg.
Jag blev tilldelad den underbara PRE-hästen (Pura Raza Española) vid namn Imperioso (Masterful, herre över alla), en 17-årig valack med härlig skritt och som i princip kunde den höga Spanska skritten. Han gick väldigt fint, var väldigt känslig för hjälperna och lyssnade bra på mig. Vi fick en bra kontakt direkt, och wiiie vad förälskad jag blev i de underbara PRE-hästarna. En sån vill jag ha när jag blir stor!
Skritt uppför branta lutningar, en otrolig utsikt över hela staden och nästan till Madrid, trav på fina grässtigar och härlig snabb galopp på skogsstigar. Vad jag har saknat detta!!! Så härligt att kunna se snön liggande på toppen av bergen. Vädret var perfekt, sol, få moln och knappt blåsigt alls. 2 timmar senare var vi tillbaka, och jag helt lyrisk av lycka, underbart!
Jag kan helt klart rekommendera Centro Hipico Los Ciruelos, de har hästar och aktiviteter för alla! Tre av oss hade aldrig suttit på en häst förut, och till och med dessa fick sig en galopp i skogen och trav på stigarna. Allt gick felfritt och de var duktiga ledare! Hästarna helt otroligt fina! Det bästa jag gjort på länge!!
Ridtur i Cercedilla.
Micaela är här på besök med sina sex vänner från Nottingham! Från vänster: Aneta, Olga, jag, Jade, Lena, Pauliina, Mica, Renata och Martina!
En dag såg jag att en av mina nära vänner, Martina, här i Madrid hade gillat en bild på facebook som Micaela fanns med på. Konstigt tänkte jag, för dom har ju aldrig träffats, och Mica är ju i Nottingham... Tog upp det med Martina, och det visade sig snabbt att en av Micas nära vänner i Nottingham är bästa vän med Martina! Världen är bra liten egentligen! Eller så att säga, Erasmus-världen är bra liten trots allt!
Nu är de alla här! I helgen blir det fester, utgång, fester, picknick, stadsvandring, Fucking Monday, Joy, Capital, La Lupe, och bäst av allt: ridäventyr i bergen!!