2 Läs mer >>
 
En mycket intensiv dag, med många aktiviteter på gång! Först tvingade jag mig iväg till första dagen på praktiken på ny avdelning - kirurgen. Efter en rolig helg med J<3 skulle jag hellre velat sova bort morgonen, men väl på praktiken var det ganska roligt. Jag har lärt mig att hitta nu på sjukhuset, så all administration att man måste gå till flera sekretariat och kontor innan man kan börja, har jag vant mig med, tro det eller ej. Efter en timme med letande (klockan 9) kunde jag börja byta om till roliga kläder och gå med på operation. Fick träffa alla läkare på läkarsamlingen, jag presenterade mig, och vi snackade strunt och de verkar helsköna. Inga andra läkarstudenter denna vecka pga påsklov som jag inte har (vilket är BRA, för det kryllar annars av dom...).. 
Här nere är själva kirurgavdelningen väldigt stor, det finns mag-, tarm-, endokrin-, plastik- samt kärl-. Jag har valt att jag ska vara en vecka på fyra olika avdelningar, vilket de gick med på. Vi får se hur det går! Hoppas jag får sätta några stygn (som jag troligtvis hade fått göra i Sverige), men jag har inte så höga förhoppningar dock... 
 
Därefter parkhäng med trevliga tjejer från lärarprogrammet, Rahel och Vivian. Såklart valde vi Retiro. Ännu bättre med 24 grader och sol, så långt ögat nådde. Härligt!
 
Jag har även provat det enda inomhusbadhuset jag kan hitta här, som ligger inte allt för långt från mig, i Puerta del Ángel nära metron. Här kunde jag inte hitta något att betala inträde till, så det var bara att traska in. En stor 25 m-bassäng med 8 banor, väldigt bra sådan faktiskt. Väl där inne var det inte alls mycket folk, knappt några alls faktiskt. Bra tänkte jag, nu kör vi. Ett liten poäng att nämna var att... de flesta som var där satt och rökte nära bassängen (intressant träning det där..). Så det blev andningsträning för mig både under och över vattnet, försöka att inte andas på ena sidan av bassängen, blev till slut en grej av det hela... 
 
Efter den persen tog jag med mig min matlåda med Flygande Jakob, och satte mig i Parque del Oeste, precis utanför mitt hus i en och en halv timme. Här bara tittade jag och njöt av livet - underbart - folk som satt och plånkade på en gitarr och sjöng, barn som sprang och hjulade och lekte i gräset, lösa hundar som kom fram till mig och gosade gång på gång, kasta bollar och krama hund (här är det tillåtet att bara släppa sina hundar i en stor park, utan egentlig uppsikt över dem...), de trötta polishästarna som fick ströva och äta gräs innan de skulle spolas och åka hem efter dagens pass, samt de fortfarande 22 graderna i luften! Underbart! 
 
 AA

Kirurg-, bassäng och ...

1 Läs mer >>
Sista dagen med J<3, som spenderades på billiga gatumarknaden El Rastro i La Latina på förmiddagen, instiktivt skyddande av plånböcker från diverse ficktjuvar, letande efter skattfynd bland second hand-kläder, gamla aktikviteter och fina skålar och smycken. Dagen avslutades med fika - spansk specialitet panini (lite som en mack-pizza!). Jag saknar denne man redan, men det är ju (tro det eller ej!) bara en månad tills jag åker hem :0
 
Text kommer till bilderna alldeles strax!

Sista dagen!

1 Läs mer >>

Parkhäng och slappdag...

0 Läs mer >>

Segovia!

0 Läs mer >>

Gissa vem?!

1 Läs mer >>
Här kommer en liten uppdatering om läget på sjukhuset. Det var länge sen jag berättade hur det går med praktiken och vad som händer mig samt om jag räddat några fler liv. Sanningen är, jag har inte räddat några liv, jag har inte gjort så mycket alls faktiskt... varför jag inte sagt så mycket om min praktik, att just nu är praktiken helt och hållet ointressant, värdelös och tråkig... och INTE alldeles underbar... Det finns liksom tyvärr ingenting att berätta...
 
Jag är på kardiologen på San Carlos just nu, där jag har varit i 3 veckor och ska vara veckan ut. Här finns en avdelning, en mottagning och en kirurg på detta plan, precis som på de andra avdelningarna. Jag har blivit placerad på avdelningen, där jag är alla dagar i veckan från 8 till 13/14. En dag i veckan har jag gått med på mottagningen, samt en annan dag kikat in på kirurgen och se hur många kranskärl de har opererat och hur många pacemakrar de sätter in. 
 
Även här på denna avdelning finns dessa residentes (AT-läkare), och just här finns 9 stycken, det kryllar av dom. Hur många patienter finns det på avdelningen, kan man ju undra, nu när det finns så många doktorer (hela 13 stycken totalt!). Antal platser: 14. Normalt antal patienter: 10. På morgonen delas ansvar ut för patienterna, och då räknar ni snabbt precis som jag att, JA, det är EN eller två patienter per läkare. En patient, som man ska gå och prata med, skriva papper till, undersöka, informera anhöriga, skriva journal och ringa ett TUSEN samtal. Det är mycket att göra ändå med EN patient, det kan jag säga, för här har dom bland annat dubbelarbete, man måste skriva journal på både papper och på datorn, för hand och med tangentbord... Det som tar tid är att varje dag har vi samling med chefsöverläkaren för att prata igenom patienterna, varje läkare tar upp sin patient, samt vad som gjorts under dygnet samt vad som bör göras. Detta är alltid planerat till kl 9, men man får alltid vänta minst en timme innan det börjar, och det tar alltid minst 2 timmar att gå igenom alla patienter. Chefen vill ju veta allt, och förklara massor, samt titta på alla röntgenplåtar. Samt även berätta för dem vad de gjort fel eller rätt under dagen, och vad som måste göras nu. 
 
Här har chefsöverläkaren ett stort arbete, se till att residentes gör rätt. De frågar honom hela tiden, och han får sitta och förklara mycket, förklara EKG och förklara varför man gör som man gör... De flesta residentes verkar lite okunniga, verkar osäkra inför patienterna och de måste hela tiden söka på google om läkemedelsnamn och om hur man bedömer EKG. Såklart, jag kan inte heller alla läkemedelsnamn på spanska, men det har ju sina orsaker kan jag tycka... 
Mina dagar har utan undantag sett ut på samma vis samma eviga dag:
Sitta i en ring i personalrummet och diskutera patienterna som är inlagda på avdelningen.
Titta på patienternas journalkopior som ligger på bordet.
Prata lite om patienterna, sittandes i personalrummet. 
Titta lite på EKG som ligger på personalrummets stora bord.
Vänta på att chefsöverläkaren ska komma så vi kan prata lite till om patienterna. 
Gå förbi patienternas rum och säga någonting till de anhöriga, inte till patienterna.
Vänta på de andra läkarstudenterna som hela tiden går ut och röker eller fikar... 
Förklaring om hjärtats kranskärl, hur de går och hur man gör en by-pass. Safena är namnet på det kärl man tar och opererar in. Jag trodde det hela var ett knä först.
 
Som sagt, jag är inte alls nöjd med denna praktikplats. Tja, jo, jag har lärt mig ännu mer spanska, och det är väl iofs bra...Men det finns ett MEN... läkarstudenterna på avdelningen har varit sjukt snälla och bjudit in mig till middagar, träffar och utgång på kvällarna, vilket har varit jättekul! Jag har haft mycket dötid att snacka skit med läkarna... Och ja, jag har lyssnat på kanske tre patienthjärtan... wiiie... Jag har haft en kul tid på avdelningen, men lärt mig någon läkarkunskap, det har jag nog inte...
 
Då frågar ni mig varför jag inte tar tag i det hela, traskar ut på avdelningen och tar eget initiativ och pratar med patienten, frågar om jag får göra saker, går iväg och undersöker patienterna. Flera gånger om dagen brukar jag be om att få gå iväg till avdelningen, få undersöka, samt försöka få med mig läkarna till patienterna.  "Håll dig här med oss, det är så här vi gör här" är det svar jag får. Till slut blir det lite jobbigt att tjata... 
 
Men, jag har några dagar kvar!!! Allt kan hända! 
 

Kardiologpatienter?

1 Läs mer >>
 
Självklart en tur till centrum idag igen, med bland annat ett besök till den mäktiga och fina tjurfäktningsarenan, en arena jag ännu inte hade varit på. Denna arena är rymmer 23 000 personer och är Spaniens största tjurfäktningsarena och världens näst största efter Plaza de Toros i Mexico. Den är stiligt gjord i tegel, konstruerad under 1920-talet med invigning år 1931. Tjurfäktningsarenan mäter 60 meter i diameter och har en korridor bakom planket med en bredd på 2,2 meter. Under festivalen San Isidro i maj hålls det tjurfäktningar på Las Ventas varje dag. Vet dock inte om jag skulle vilja se en fäktning live, stackars lilla tjuren...
 
Här gick vi in på en audioguidad tur, och fick höra om alla de tjurfäktare som dött här, hur festligheten med tjurfäktning går till och hur tjurarna avlas fram. Man hade en liten radio som man höll på örat. Vi fick även gå ner på arenan! Här finns även en uppstoppad tjur som lyckats döda en tjurfäktare...
Efter en dag med lång promenad, fika på ett spanskt café med de spanska specialiteterna medans vi tittade på ösregnet, ännu mer promenad, där det var pappa som drev på att vi skulle promenera (jag vet inte var den energin kom ifrån, men jag gillar't!). Vi har sett de flesta turistmålen under denna helg, vilket känns kul. 
 
På kvällen hade jag planerat en överraskningsaktivitet. Såklart i Spanien skulle vi se en flamenco-show på en restaurang, där vi även åt middag. Flamenco är en spansk dans eller kanske konst som innehåller sång, dans och musik. Själva ursprunget till dansen är okänt dock, det innehåller en blandning mellan många kulturer (främst de runt medelhavet!)En häftig show med tre dansare och två musiker som körde alla de olika sorterna flamenco som finns - namnen på sorterna kommer här: fandango, soleares, zapateado och alegrias. Mycket handklapp, starka känslor, dans med rörelser som ska föreställa de känslor som finns i sången, med skoklackar och fotsulor som rytm. Ett bra ställe - Tablao Flamenco La Quimera - med väldigt högklassig show, jag är nöjd! Även övriga som tittade var nöjda, de applåderade mycket och länge, och skrek BRAVO och OLÈ hela tiden! 
 Pappa visar hur man gör en selfie som tjej..
 
Lite foton från tunnelbanan på väg till flygplatsen.. Hejdå rospiggarna! Kul att ni kom!
 
AAAA

TJURFÄKTNING OCH ANDR...

1 Läs mer >>
 
Idag lyckades vi få till en svensk-spansk middag tilllsammans med en kär familjevän, Mamen och hennes familj. Mamen som är runt 30 år, engelska-lärare, en idogt arbetande kvinna, som tidigare varit lärare till min mammas kusin. Mamen bor med sin sambo Adolfo och sin mamma i Getafe söder om staden, där vi idag träffades. Hon har hjälpt mig ovärderligt mycket med mitt rum där jag bor, samt stödja mig i det jag gör här. Det känns bra att ha henne som hjälp, och jag vet att jag kan ringa henne jämt om jag har några som helst tvivelaktigheter. Vi pratar ofta och ses på helgerna när vi kan, men som sagt jobbar hon väldigt mycket och har alldeles för lite fritid (tyvärr!), men jag är så glad de gånger vi kan ses! 
 
Idag träffades vi alla, Mamens familj, Adolfos familj och min familj hemma hos Mamen. Vi hade med oss svenska rätter såsom köttbullar, prinskorv, munsökorv (pappas bidrag!), sill, hårt bröd och kaviar, och de andra bidrog med många traditionella spanska rätter, där jag har glömt hälften av namnen... sallader, kötträtter, korvar (morcilla), lufttorkad skinka, och efterrätter, ja helt otroligt mycket gottigheter. Härifrån gick ingen hungrig! TACK SÅ MYCKET MAMEN, underbart trevligt!

FINMIDDAG med Mamen

1 Läs mer >>
 
Denna helg (fem dagar - onsdag till söndag) har jag haft besök av familjen, mamma & Kjell och pappa! Jag mötte upp dem på flygplatsen med ett stort plakat med orden "Välkomna Rospiggarna!" så de skulle hitta mig bland alla andra hundra väntandes. Mamma och Kjell har ju varit i Madrid förut, men roligt var framför allt att pappa bestämde sig för att följa med. Skulle säga att det var runt 12 år sedan han reste med flygplan senast, inte mer än rätt att ta tillfället i akt och besöka mig!! 
 
De första dagarna  innebar mest promenad i staden och titta på de grejer man absolut måste se. Jag agerade tourledare och tog med svenska skaran till Retiroparken, utkiksplatsen Circulo de Bellas artes varifrån man kunde se hela staden, Plaza de Colón - Columbusmonumentet, alla dessa bågar som är uppsatta lite varstans, Plaza de Cibeles med regeringshuset, titta på Pradomuseet (bara utifrån dock, haha) samt Plaza de Sol med den där björnen och smultronträdet... Sånt man måste se när man är i Madrid...  
I måndags blev jag rånad på mobil och kontokort, och fortfarande har jag inte tillgång till kontot och har inte haft kontanter eller telefon.. Som tur var blev jag inte av med mitt busskort, vilket såklart även var bra att jag kunde ta mig hem efter rånet, annars hade jag varit ganska rökt och strandsatt. Tur i oturen var att familjen kom just denna helg, för nu slapp jag äta hårt bröd och kaviar, samt fick den obligatoriska och ovärderliga hjälpen att köpa en ny mobiltelefon till mig. TACK! <3

FINBESÖK av familjen!

2 Läs mer >>
Jag som gärna vill berätta hur härlig min helg varit, med en fin vän i Arganda del Rey, fina solnedgångar, köp många fantastiskt fina saker, ny läderjacka och har även träffat en kär familjevän Mamen och ätit middag med hennes familj... men efter allt detta hände det ofattbara, jag kan fortfarande inte tro det... 
 
På tunnelbanan hem har någon stulit min mobil och plånbok... 
 
Jag är en person som är väldigt försiktig och noggrann med mina viktiga ägodelar. Jag har under hela tiden i Madrid alltid haft min telefon i innefickan, alltid med stängd dragkedja, alltid i ytterficka med handen väl nära hela tiden, hela tiden med uppmärksamhet över den. Dom är väldigt skickliga i denna stad på ficktjuveri, det får jag säga. Allt hände på dessa 2 sekunder, då jag skulle öppna tunnelbanedörren, dessa korta 2 sekunder när jag tog bort handen från fickan mobilen (för att dra ner handtaget... )
 
Tur i oturen har jag kvar mitt pass i alla fall, så jag kan ta mig till Sverige senare... 
LÄRDOM FÖR LIVET: I Madrid, ha alltid UPPSIKT över dina saker! VAR FÖRSIKTIG!!! Mer än 10 av mina vänner i Madrid har blivit bestulna!!! HA ALDRIG KORT OCH MOBIL I SAMMA FODRAL! 
 
USCH, nu är jag livrädd för att åka tunnelbana...
 

Tråkigt slut...

1 Läs mer >>
 
 
 

Arganda del Rey

0 Läs mer >>

Cumpleaños!

0 Läs mer >>

Parkmys

0 Läs mer >>
Här är en liten inblick i vad som händer mig en dag på kardiologen. Mina dagar ser ut som följer: sitta vid datorn, titta på läkare som sitter vid datorn, titta snabbt på läkare som undersöker patient, titta på datorn, titta på papper. Och lite titta på EKG. Och sen tittar jag lite till på datorn efter det, sen går jag hem! 
Detta är en snabb beskrivning av avdelningsarbetet på kardiologen. Dator-administration-pappersarbete kanske 5 timmar, träffa patienterna 10 minuter. Läkarna som jag går med är både överläkare och AT-läkare, och alla gör i princip samma saker. Inte nog med det, alla läkare måste gå i klunga om ca 10 stycken när vi ska träffa patienterna, samt att vi är 5 läkarstudenter på avdelningen. Här nedan tittar vi på bilder på hjärtats kranskärl, patient efter patient. Undersöker gör vi sällan, jag har lyssnat på ett hjärta på en vecka... Men prata kan läkarna, och det gör dom så gärna, om allt mellan himmel och gjord! 
 
Kommande dagar ska jag få gå med på mottagningen, och det hoppas jag ska bli roligt! Jag vill höra lite blåsljud och träffa lite fler patienter!! 
Så skämtsamma som dom är så har dom gjort ett flödesschema (här nedan) om hur man använder de tekniska prylarna som finns på avdelningen - det viktigaste dom har är ju tekniken, och om den går sönder så stannar hela verksamheten och dom har inget att göra under dagen. Aja, flödesschemats budskap är rätt kul, rör inte tekniken om den fungerar, pillra inte vidare och ha sönder den om den fungerar!!!

Kardiologarbete

0 Läs mer >>
 
Sista dagen i Lissabon! Detta är en helt underbar stad. Inte nog med att vi har haft perfekt väder, det bara lyser av glädje i denna stad: härligt folk på vandrarhemmet och som vi har träffat i stan, mysiga småbutiker och restauranger i centrum, allt koncentrerat i centrum, härlig fräsch havsluft, VATTEN, och mycket mer. Jag kommer åka tillbaka! 
 
 

PORTUGAL..

0 Läs mer >>
 
Idag begav vi oss till Världens ände, Findelmundo, eller så att säga Cabo Da Roca, Kap Roca, som är en udde belägen cirka 30 kilometer väster om Lissabon. . Det är den västligaste punkten på det europeiska fastlandet och tillhör världens yttersta platser! Platsen är beskriven som "where the land ends and the sea begins" (Portugugisiska: Onde a terra se acaba e o mar começa) av poeten Luís de Camões på 1700-talet.Här finns monument, och historia, samt en helt otrolig utsikt över havet med djupa klippdalar. Planen var att bada i Atlanten, men vi kunde inte hitta något bra ställe, så tyvärr blev det inte sååå... :(
 
 
Åter i staden igen, för middag, shopping, strosande och härligheter! 
 
 Idag är det internationella kvinnodagen, och här i Lissabon hade de en stor parad för att uppmärksamma detta. Danser, uppträdanden, hästar, militär och ridande uppvisning. Här ovan visar jag hur en av hästarna mest egentligen stod på bakbenen, men det tyckte jag var rätt kul! (Det ingick egentligen inte i uppvisningen...)

PORTUGAL.